Tillräckligt av fysisk aktivitet kan förebygga en rad sjukdomar/ problem såsom hjärt-kärlsjukdom, benskörhet, diabetes typ 2, fetma, depression m.m. Genom att det moderna samhället har skapat en miljö då allt fler tillfällen till rörelse har försvunnit t.ex. i arbetet eller i våra transporter, så gäller det att ta till vara de tillfällen till fysisk aktivitet som finns. Rekommendationen enligt myndigheterna är att alla människor varje dag bör ägna sig åt minst 30 – 60 minuters fysisk aktivitet av minst måttlig ansträngningsgrad som t.ex. en rask promenad innebär. Denna mängd motion kan enligt rekommendationen delas upp i flera pass under dagen.

« Minimera

Den starkaste motivationen kommer sig av en egen inre vilja. Det krävs också att man funderar igenom strategier och planer för hur förändringen ska genomföras, och hur man ska hantera de frestelser att frångå sin plan som kan uppstå. Att vara väl förberedd och sätta realistiska mål för det som är nytt underlättar att skaffa sig nya vanor. Att ibland ta något steg tillbaka är inte ovanligt, det kan vara bra att vara medveten om, och kan ingå som en erfarenhet på resan framåt. Ta ett steg i taget, gläd dig åt varje framsteg i att prova nya vanor och aktiviteter. En livsstilsförändring bör ses som vanor jag avser att behålla för gott och grundar sig på individens ansvar och motivation.

« Minimera

Huvuddragen i rekommendationen innebär:

• Använd en stor andel vegetabilier med mycket frukt och grönsaker
• Använd måttligt med animaler i form av kött och välj i första hand betesdjur eller djur som utfodras med grovfoder och inte kraftfoder t.ex. nöt och lamm samt djur uppfödda i Sverige. Sverige har också en bättre djurlagstiftning än de flesta andra länder. Viltkött är en annan rekommendation/ annat alternativ.
• Vid val av proteinkällor kan intaget av baljväxter ( d.v.s ärtor, bönor och linser) gärna tiodubblas jämfört med dagens konsumtion eftersom de ger en liten miljöbelastning och har ett högt näringsinnehåll. Baljväxter kan förslagsvis ingå i såväl varmrätter såsom sallader.
• Välj i första hand frilandsodlade grönsaker som t.ex. grövre grönsaker och rotfrukter och undvikt växthus odlade grönsaker som t.ex. sallad, tomat och gurka vilket är mer resurskrävande. Svensk huvudsallad, gurka och tomat är som regel växthusodlad.
• Välj om möjligt KRAV- märkta produkter om sådana alternativ finns eftersom de ofta är mindre miljöbelastande än de konventionellt producerade. Bland annat används inte kemiska bekämpningsmedel.
• Välj närproducerade produkter för att minska miljöbelastningen i form av transporter. Under våren då vi har ont om inhemska och lokalt producerade frukt och grönsaker är import mer motiverat än under andra årstider. Anpassas livsmedelsval efter säsong och tillgänglighet ökar möjligheten att välja närproducerade varor. Att välja färska livsmedel innebär också ökad sannolikhet är de är närproducerade.
• Det innebär en ökning av konsumtionen av potatis och minskning av ris, vilket förslagsvis till viss del kan ersättas med inhemskt producerat spannmål såsom korn. Som fettkälla i maten rekommenderas rapsolja svensk- och gärna KRAVodlad eller flytande margariner och minskning av smörprodukter.

”Första steget maten” är ett förslag ur rapport 23 (1999) av Centrum för tillämpad näringslära/ Centrum för folkhälsa på hur matvanorna bör ändras med tanke på både hälsan och miljön.

« Minimera